Alltså... ord kan fan inte beskriva hur mycket dessa människor betyder för mig. Seriöst. Gör ont i hjärtat när jag tänker på att jag bara träffar dom cirka två gånger varje sommar. Det suger. Jag vill träffa dom varje dag året om. När jag är där räcker knappt tiden till. Inte ens två veckor.. man vill hinna spendera tid med allihopa så mycket som möjligt. Jämfört med alanya, så suger sverige. Trivs SÅ mycket bättre där. Tro det eller ej. Hade det inte varit för dessa människor så hade jag kanske sett annorlunda på saken. Men dom här är verkligen hur bra som helst. Pålitliga, omtänksamma och underbara människor. Blir så irriterad på folk som drar alla turkar över samma kam. Alla är inte likadana. När man väl känner personerna så är det en helt annan grej. Jag har skaffat mig vänner för livet, Ångrar inte en sekund att jag åkte hit första gången. Om det hade varit enklare hade jag bosatt mig där förlängesen. Men det är mycket som ska ordnas innan man kan göra det. Men ingenting är omöjligt. Vill man så kan man. Det vet jag. När jag är där på semester känner jag mig som hemma. Det är inte som en vanlig solresa med fest och shopping. Det är tusen gånger mer än så. Lyckan jag känner är obeskrivlig. Jag skulle aldrig i hela mitt liv åkt dit själv vid två tillfällen om jag inte hade haft bra människor omkring mig som jag litar fullt ut på. Dom såg alltid till att jag kom till hotellet, att jag aldrig gick själv sent om nätterna ifall något skulle hända, dom såg till att jag hade kul och mådde bra. Är så otroligt tacksam. Utan dom hade det inte funkat. Jag vet att det är tjatigt att höra om detta ställe 24/7 .. MEN, It's my life. Och om det stör er, var inte här och läs! Tur att det finns dom som stöttar och förstår. Guldstjärna till er! Snart får jag även spendera sju dagar där med två älskade vänner. Och om vi ska ha kul? Tro som fan det. Det är jag säker på ;)

I love u guys! ♥ ses snart!!!

Ibland börjar jag tänka på varför jag egentligen bloggar? Varför sitta och skriva om mitt liv till folk jag inte ens vet vem det är? Men ändå gör jag det. Och det är ju självklart mitt egna val. Har funderat på att radera bloggen dock, flera gånger faktiskt. Men fan vad jag skulle ångra mig?! Har bloggat här i fyra år och har dessutom en ÄNNU äldre blogg. HÄR hittar ni den. Fatta kul att gå tillbaka och läsa när man är typ 40? .. om det ens är möjligt att göra det då. Haha. Men iaf, Vet ju på ett ungefär vilka som läser. Men statistiken har stigit en aning på senaste alltså. Who are you??? Skulle vara kul att veta :)

Hursomhelst så är bloggen lite av en dagbok. Skriver det som faller mig in och det är riktigt skönt att få skriva av sig ibland. Fast har tröttnat lite .. så vad tycker ni? Sluta blogga eller forsätta, och vad vill ni läsa om isf? .. (Som vanligt vågar väl ingen tycka till, men värt ett försök iaf ;)

Life becomes so much better when you decide not to care.
Just live for the moment and don’t let the drama bring you down

Seriöst. Jag förstår inte hur vissa personer ids lägga sig i ens liv som dom gör. Ingen är perfekt, och kommer aldrig någonsin att bli. Alla kommer någon gång att såra, bli sårad. Hata, bli hatad. Älska, bli älskad och så vidare. Vissa saker är förlåtliga och vissa inte. Det är upp till var och en att ha sina åsikter om den saken. Men jag blir så otroligt less på folk som ska sitta och snacka massa jävla bullshit om andra. Fattar dom inte att man sjunker bara ännu lägre? Jag har själv pratat skit. Det har vi alla. Men den senaste tiden har jag insett hur sjukt jävla töntigt och onödigt det är. Alla är vi olika och det kan ingen ändra på. Man gör misstag, kanske gång på gång. Och med handen på hjärtat så är jag mycket väl medveten att jag har gjort samma misstag mer än en gång. Men till slut lär man sig. Belive it or NOT! Jag skiter i vad folk tycker nu. Så länge jag går rätt väg och vet vad jag gör, DÅ mår jag bra. Precis som jag gör just nu. Tycker bara att vissa människor borde tänka om. Är det värt att sitta och smutskasta folk med massa onödigt trams istället för att lägga sin energi på sitt eget liv? Dom som pratar om andra brukar oftast må dåligt själv, Eller ha en dålig självkänsla. Men som sagt. Det är helt klart upp till var och en. Men vi är förfan vuxna nu. Inga jävla dagisbarn. Trött på allt drama och skit. Skitsnack, rykten och hat - luleås vardagsprat! Sad, But so fucking true.

Kände bara för att skriva av mig lite. Ibland rinner bägaren över.
Lev ditt eget liv, och skit i andras. Peace!



Don’t let anyone’s ignorance, hate, drama, or negativity stop you from being the best person you can be

Lycka och kärlek, hat och vrede, glädje och trygghet, sorg och rädsla är alla känslor som kommer inifrån oss och känslor som livet alltid kommer att bjuda på. Vissa är lätta att tillåta medan andra är känslor vi bara vill knuffa undan, men trots att känslor kan vara obehagliga för stunden är det något som finns inom oss och något vi bör acceptera för att inte tappa bort oss själva i förtvivlan.


Perfekt är ett ord som de flesta stävar efter att bli, det betyder att du inte har några fel och helt enkelt är en felfri människa. Men det kommer man aldrig bli, det är mänskligt att göra misstag.


Det finns många svåra handlingar i livet som varje individ går igenom flera gånger under sitt liv och ett av dem är just att släppa taget och gå vidare. Detta är bland det svåraste man kan gå igenom.


Att släppa och gå vidare är något som vi alla känner igen oss med, vare sig vi vill det eller inte. Att släppa taget är inte alltid negativt, att släppa taget är även en styrka. Styrka genom att kunna fortsätta leva livet trots det man hållit fast i.

Gårdagen är något som redan hänt och hör till det förflutna, det är inte något du kan komma tillbaka till. Det kan handla om något du gjorde igår som du ångrar och på så sätt kan du lära dig av det, det är på det sättet människan utvecklas steg för steg. Men du kan däremot lära dig av allt som händer och kan göra annorlunda beslut och agera på andra sätt nästa gång i en likande situation.

 

Att man ska leva för dagen, är någonting man alltid fått höra. Det är i nuet vi lever och man ska se till att göra det bästa av situationen och alltid se världen med ett leende, se till att man gör minnesvärda stunder av allting.

 

Man ska hoppas på att det finns något gott med morgondagen, att det finns alltid ett ljus. Man ska försöka se det positiva istället för det negativa, och be för att man får en fin morgondag. Alltid blicka framåt för ljusare tider.

 

Det som löser sig till slut är som sagt allt tråkigt och negativt i vår värld. Det kan vara ett bråk, eller ett kärleksgnabb eller liknande. Men på något sätt löser det sig alltid med hjälp av livet, vi hittar andra vägar att göra oss lyckliga och hittar andra spår att följa för att komma så långt ifrån den ”skit” vi nyss befann oss i.


‘om man är i en jobbig situation, så ska man fortsätta försöka tills man kommer ur den’. Ibland har man det jobbigt och behöver en anledning till att fortsätta anstränga sig. ”Att gå genom helvetet” syftar ju förstås inte på att bokstavligt gå genom helvetets eldar, utan att man går igenom eller upplever hemska svårigheter. Det är viktigt att inte jäkta och lägga allt sitt krut på att ta sig ur det så kallade ”helvetet”, utan snarare försöka finna sig i det och rida ut stormen.


'Jag har ingen rätt att vilja förändra andra om jag inte själv är öppen för förändring'

Tröttare än tröttast imorse. Men upp tog vi oss iallafall. Min skjuts kom där vi kvart i åtta. Började lite tidigare idag eftersom det var en hel del att hinna med på morgonen.

Fick iallafall gå hem tidigare idag. Så har kompat tre timmar. Gode skönt, och jävligt behövligt. Är helt slut i kropp och huvud, Ett tufft ställe att jobba på.. speciellt när man alltid försöker ge 100% ..

Ska iallafall ta mig en dusch nu och sedan göra mig klar. Ska sen hem till mina päron och se hockey samt dricka något glas vin. Bara koppla av och mysa! Lovely

Vi hörs sen ♥







Bara för att inte jag delar med mig till hela världen om vad jag känner, tycker, tänker så betyder inte det att jag skiter i vad som hänt. Jag står för detta och jag tar konsekvenserna. Finns ingenting jag är stolt över. Det finns dem saker jag ångrar. Alla gör vi misstag, vad det än handlar om så kommer dom alltid finnas där. Det ända man kan göra är att ta tag i sig själv och rätta till dom.. Precis vad jag tänker göra. Jag har svikit, blivit sviken. Sårat blivit sårad. Älskat blivit älskad. Hatat blivit hatad. You get it. Ingen ide att jag kladdar ner alla tankar jag har just nu. För det finns ingenting mer jag kan göra än att forsätta på en bättre väg frammåt.

'nuff said.

Har fått dessa frågor nu väldigt mycket den senaste tiden:
Varför har du ingen pojkvän?
Träffar du någon nu?
Vad hände?

Såhär ligger det till. Jag har haft mina förhållanden, Första på över fyra år då jag var lyckligast i hela världen. Allting rullade på som det skulle och det höll som sagt väldigt länge. Sedan hände det lite mindre bra saker som ledde till att det tog slut.

Sen nu i våras hade jag också ett förhållande på några månader. Det blev ju pannkaka av alltihopa av några anledningar. Och det tänker jag inte ta upp här. För folk kan inte skilja på sanningen / lögner.

Jaja, Jag orkar iallafall inte ge mig in i något nytt förhållande just nu. Jag behöver ensamtid. Det är alldeles för mycket som händer just nu, Jobb, resor, flytt och de ena med det andra. Jag kan träffa så super gulliga killar men ändå blir jag så tillbaka dragen. Känner bara att det blir för mycket. Jag tror att det beror på rädsla. I mina senaste förhållanden har det alltid slutat med att någon av oss blivit sårad. Tror det är största anledningen till varför jag är såhär. Jag vill helt enkelt vänta... vänta på att träffa den rätta, Som jag blir riktigt kär i .. Då jag verkligen känner att, Den här killen vill jag leva med, Han vill jag bo med, skaffa barn med och hela baletten. Jag är inte en sån som vill ha massa korta förhållanden hit och dit. Ska det vara, så ska det vara på riktigt och långvarigt. Jag vill kunna lita på personen till 100%. Jag kan inte säga att jag har varit den bästa flickvännen genom tiderna. Men visar man förtroende för mig, Gör jag samma sak tillbaka. Och jag har inte bråttom. Jag är bara inne i en period då jag känner att jag vill vara ensam. Komma på rätt banor, göra vad jag vill och slippa tänka på annat.

That's it! Det finns en tid för mig också. Då jag är redo att gå från 1 till 2 ;)
Och med det säger jag godnatt ♥